Jag ger mig inte!

i våras ramlade jag i rulltrappan och fick därmed randiga ärr på sidan av kroppen och låret. Jag ramlade i Västra Skogens rulltrappa ner till tunnelbanan. Det lustiga var att jag ramlade i början av rulltrappan och rullade ner för hela, folk som stod i rulltrappan bara flyttade på sig. Gör man verkligen så? Blev de rädda för mig?
Jag och min mamma har varit på kryssning, besökte Finlands huvudstad Helsingfors. (bilder från kryssningen kommer) På vägen hem från färjan idag åkte vi förbi stationen Västra Skogen och då kom jag på hur läskigt det var när jag var där i våras. Jag berättade för mamma att den rulltrappan är otroligt lång. Hon tyckte att jag överdrev, och sa att den var lika lång som Mörby Centrums rulltrappa. Men nej, jag gav mig inte! Efter en stunds tjafs om vilken som var längst tog jag mammas mobil och skickade ett sms till 118118. De skrev:
Hej! Västra Skogens rulltrappa är 66 meter lång med 33 meters stigning i höjdled. Det är Sveriges längsta rulltrappa och går 40 meter under markytan. Rulltrappan i Mörby Centrumstation är 25 meter lång. Trevlig dag!

Vem hade rätt? Jo jag! Tänk att jag har rullat ner för Sveriges längsta rulltrappa. Det är tur att jag lever idag! Läskigt ju, men lite komiskt är det.


kallare

Har precis varit ute på en promenad. Man känner verkligen hur kallare det blir för varje dag. Snart är snön här igen. Några snöbilder från förra året:






Disco i tunnelbanan blir något oförglömligt

Igår kväll var jag på disco i Kungsträdgårdens avstängda tunnelbanestation. Det var det häftigaste discot jag varit på! Det var alkoholfritt för ungdomar mellan femton och nitton år. Kostade endast 120 kronor, det var sååå värt det!
När man kom ner för rulltrappan fanns det ett dansgolv där. Det var sånt coolt ljus överallt! Om man fortsatte lite längre bort, på perrongen, fanns ett till dansgolv med bar och mingelställen. En tunnelbana stod på spåret. I den första delen av tunnelbanan var det garderob, mitten var det dansgolv (där inne) och längre bort mot slutet var det vip-rum. Tjejerna jag var där med hade köpt vip-biljett och kunde därför lösenordet för att komma in där. Förbi perrongen fanns det ytterligare ett dansgolv med house och techno. Det var så grymt! På väggen fanns det ett vattenfall och typ som en ränna för att vattnet kunde rinna ner, där på stod jag och sara och dansade hela kvällen. Därifrån kunde vi se alla som var där!
Detta måste vara den roligaste kvällen på länge! Nu har jag något att berätta för mina barnbarn! :)





ser du oss sara? Det gör jag!

Igårkväll sprang jag och sara till tunnelbanan för att inte missa den. Vi kom när det var sju minuter kvar tills den skulle gå. Men när det stod att det bara var två minuter kvar, ändrade det så att det var tolv minuter kvar tills nästa tåg skulle komma. Därför missade vi sista bussen ut till vaxholm. Så saras kusin Lucas kom och hämtade oss i danderyd. Om du ser detta Lucas måste jag säga att du är toppen! Vi svängde förbi donken på vägen och tog varsin hamburgare. När vi kom fram somnade vi skönt men vaknade klockan sju av två busfrön. Vi har nämligen varit barnvakter hela dagen idag så nu är jag helt slut!
ching

Mopedolycka

I tisdags kväll var Jennifer Axelina med om en mopedolycka. Hon lämnade sitt hus vid sju tiden och var inte hemma förrän vid två.

När jag åkte ifrån huset var jag så arg så att det kändes som att mitt huvud var en vattenkokare. Mamma sa åt mig att jag inte fick åka moppe om jag var arg, det var det sista hon sade innan jag smällde igen dörren. Jag hoppade upp på moppen och började åka mot Centrum, för jag var tvungen att tanka innan jag skulle hämta upp min syster vid Gym&Sim.
När jag åkte på Teknikvägen i full fart hörde jag hur det var något som slog emot moppen hela tiden. Det var jackremmen. Om inte jag hade varit så här arg och sur jag var så skulle jag aldrig ha kollat bak. Men man gör dumma saker ibland och därför tittade jag bak för att se vad det var. Efter en snabb titt bak tittade jag fram igen. Då var jag inte längre på den stora vägen utan i luften på väg ner mot diket. Det slog ett pang när hjälmen träffade det blöta gräset och läppen fick sig en smäll och började att blöda. Andra panget var ryggen och nacken. Jag var otroligt chockad och ställde mig därför snabbt upp utan att känna några skador. Tårarna rann och rann. Det var en taxi och en annan bil som stannade för att se hur det gick. De hjälpte mig upp med moppen och kvinnan som körde bilen sade till mig att hon kunde skjuta hem mig och hennes man kunde köra moppen. Men jag sade nejtack, för jag ville köra den hem själv. Jag ville inte att detta skulle ha hänt. Kvinnan sade att jag inte fick sätta mig på moppen efter det här, men jag sade att jag ville det. Taxichauffören sade att jag fick om jag ville. Därför åkte jag hem på moppen själv. Det skulle jag aldrig ha gjort om jag visste bättre. Men det är när man är chockad, man gör de mest dumma sakerna. Mopedhjulet var helt snett så det var väldigt svårt att köra hem. Det enda jag tänkte var "nu dör jag, nu dör jag". Men jag kom hem tillslut.
När jag kommit hem lade jag mig på sängen och väntade på att ambulansen skulle komma. När de kom frågade de en massa uppgifter om mig och så. Sedan lade de mig fastspänd på en bräda med nackskydd och filtar. De körde in mig i ambulansen och där var han tvungen att sätta in en slang i min arm för att kunna få kontakt med mig under resan till sjukhuset. Slangar och blod är bland det värsta jag vet men jag kunde inte säga emot. Mer vet jag inte vad han pratade om med mig där inne för jag var alldeles för snurrig.
Det var nog ett dussin sjukpersonal som hjälpte till när jag skulle ut från ambulansen. De förde mig till ett rum där jag fick en till slang (där droppet skulle in), blodprov och så kollade de mitt blodtryck. Efter det blev jag förd till en ortoped som magnetrönkade mig för att se så att jag var okej. När man magnetrönkas åker man in i en rönkenmaskin som ser ut som en toalettrulle. Jag har magnetrönkat mig flera gånger så det var inget problem. Det som gjorde mig så förbannad bara var att gubben som skulle flytta mig från min bräda till en annan som skulle in i rönken, glömde kvar mitt dropp på min ställning så slangen bara drogs. Jag kunde inte göra något annat än att börja störtböla. Egentligen ville jag bara skrika "Jävla gubbjävel!".
Efter rönken fick jag vänta i två timmar på svar innan jag kunde åka hem. Fick i mig hela droppåsen så jag blev väldigt kissnödig. Direkt efter beskedet fick jag ta av mig nackstödet och sätta mig upp. Snacka om att jag var snurrig. Det kändes inte som att jag levde. Fick tabletter, som jag inte kan svälja. Var alldeles blek i ansiktet och rufsig i håret. Kände mig som en pensionär. När jag kom hem somnade jag i sängen tillsammans med mamma.
Dagen efter vaknade jag upp med blåmärken både i och utan på kroppen, stora svullna ögon och en fläskläpp. Hoppas allt går över snart!




8 älskade short

Vädret är underbart ute, dags för short (eller korts som det hette på Ullas tid, min lärare som är runt sextio år). Så jag kollade i min garderob precis och hittade åtta stycken, men jag vet inte vilka jag ska välja. Här är mina små älsklingar:
image471
hahahhahah.. de är randiga. men när jag gjorde bilden midre blev de såhär.
Filippa K, hög modell
image472
JC, hög modell
image473
Zara, låg modell
image474
Zara låg modell
image475
De ser jättekonstiga ut på den här bilden..
Thailand, låg modell
image476
Vet inte var de är ifrån, hög modell
image477
Zara, låg modell
image478
håem, låg modell

Run, nerd, run!


Flera bilder ihopsatta till en film. Jag har på mig Saras pappas: keps, skor, flugställa och vantar. hahha..

Katten med ringarna

image295image296image297 
image298

handen med armbanden

image294image293image291 
image292

RSS 2.0